Ephone: Antipiratbyrån får rätt att rota i varenda dator

Internetleverantören Ephone har inte bestämt sig för om de ska överklaga tingsrättens dom, som tvingar dem att lämna ut en kunds identitet till fem bokförlag.

Bolagets vd Bo Wigstrand oroar sig för att de principer som fastslås av tingsrätten kan få långtgående följder:

Domen ger Antipiratbyrån rätt att gå in och rota i varenda dator på nätet, säger bolagets vd.

[...]

Alla datorer som är uppkopplade mot internet har minst 27 stycken bilder eller andra upphovsrättskyddade filer. Bara Windows innehåller så många upphovsrättskyddade filer. Så den här domen är så bakvänd att jag inte vet vad jag ska säga, säger bolagets vd Bo Wigstrand.

Nu är jag i och för sig tveksam till den tolkningen. Ipred-lagen tar sikte på tillgängliggörande och otillåten nedladdning. Det är inte förbjudet att ha upphovsrättsskyddat material på en dator som är ansluten till internet, såvida det inte ligger i en katalog som görs tillgänglig för andra.

Möjligen skulle den som använder ett system för fjärråtkomst kunna få sin identitet röjd om inloggningsuppgifterna blir allmänt kända.

Rätta mig gärna om jag har fel. Analyser i kommentarsfältet välkomnas.

En rolig detalj är att Ephone låter hemsidebesökarna rösta om huruvida bolaget ska överklaga domen. En stor blå knapp finns överst på Ephones hemsida för den som vill ge input.

Skolan bör lära eleverna att använda sina digitala rättigheter

I dagens DN skriver jag om skolans ansvar för att lära medborgare vilka rättigheter de har på internet.

I den fysiska världen vet alla hur de skyddar det privata genom enkla åtgärder som att låsa dörren till bostaden. I den digitala världen är det mer komplicerat, men med rätt krypteringsverktyg kan var och en skydda känsliga uppgifter och kommunikationskanaler mot obehöriga.

Att lära elever att använda sina grundläggande fri- och rättigheter på internet borde i dag vara lika självklart som att lära dem hur de använder sin rösträtt.

DN

Video Bay beta

Wired rapporterar att en betaversion av Video Bay nu ligger uppe.

Att Video Bay skulle komma var känt redan för två år sedan. I slashdot beskrevs tjänsten som Youtube fast utan någon som plockar bort otillåtet material. I praktiken finns den typen av sajter för video-hosting redan i länder som har en mindre strikt upphovsrättsregim.

Det är fullt lagligt att titta på streamat material, även om verket är upphovsrättsskyddat. Tillgängliggörandet är däremot otillåtet – i Europa. Det uppstår en intressant juridisk situation om uppladdaren befinner sig i ett land där uppladdningen är tillåten medan den som streamar befinner sig i Sverige. Har det då begåtts ett lagbrott? Av vem? Är det av betydelse var servern är placerad?

Det här kommer att intensifiera de krav på internetcensur som jag och Victor Möller på Black internet skrev om i Aftonbladet.

Sarkozy presenterar Hadopi 2

Franska Författningsrådet underkände Hadopi-lagens bestämmelse om att misstänkta fildelare skulle kunna stängas av från nätet utan rättsprocess.

Men president Sarkozy ger sig inte.

Nu lägger han fram en ny version av Hadopi – Hadopi 2 som lagförslaget har kommit att kallas. Beslutet om att skicka Hadopi 2 till parlamentet har redan fattats av regeringen.

Kärnan i Hadopi 1 var att missstänkta fildelare skulle få sin internetanslutning avklippt utan rättslig prövning i domstol. Ett rättssäkert förfarande skulle ta för lång tid, ansåg Sarkozy. Författningsrådets invände att bara en domare kan fatta beslut om en så långtgående åtgärd som internetförbud.

Innebörden i det förslag som regeringen nu lägger fram är att avstängningsbeslutet ska fattas av en domare. Men inte efter en domstolsprocess utan genom ett enkelt strafföreläggande. För att få en domstolsprövning måste den drabbade överklaga beslutet.

Samtidigt lär den franska regeringen planera en lag som slår fast att en internetabonnent med ett oskyddat nätverk automatiskt blir ansvarig för olaglig fildelning som sker genom nätverket.

Fler kontroverser om fildelning är alltså att vänta i Frankrike, och eftersom dålig lagstiftning har en tendens att inspirera politiker även i andra länder finns det all anledning att följa den franska utvecklingen. Kanske kan vi stoppa Sarkozys planer genom skrivningar i telekompaketet. Åsa Torstensson får i det avseendet en central roll som ordförande i EU:s ministerråd för transporter, telekommunikation och energi.

Du kan straffas för Youtube-länk

En av de svenska specialåklagarna för upphovsrättsbrott – de som nu får nya polisresurser – har just väckt åtal mot en man i Hälsingland som länkat till en videosändning av en hockeymatch.

Enligt åklagaren visar tingsrättens dom mot the Pirate Bay att länkning kan vara straffbart.

Vad vi bevittnar är en otidsenlig upphovsrättslagstiftning som steg för steg urholkar yttrandefriheten. Många bloggare och andra som regelbundet lägger upp material på nätet kommer nu känna att de utsätter sig själva för fara om de är oförsiktiga med hur de länkar. Det är allvarligt eftersom länkar är grunden för bloggandet, och för hela webben.

Det är inte bara bloggare och bloggläsare som drabbas. I stort sett alla publicerar länkar till strömmande video på sociala sajter som Facebook. Varje publicering av en Youtube-länk är enligt åklagaren ett potentiellt brott eftersom det är mycket svårt att veta vilka videoklipp som är upplagda utan upphovsmannens tillstånd.

Sommartidtabell

Under sommaren blir postningarna här på bloggen inte så regelbundna. Kanske skriver jag någon gång i veckan.

De vill klippa kablarna

Jag och Victor Möller, som driver en ISP-verksamhet, skriver på Aftonbladet Debatt om antipiratrörelsens ambitioner att blockera webbplatser.

Nyligen ansökte de stora skivbolagen om ett vitesföreläggande mot internetleverantören Black Internet. Enligt ansökan borde Black Internet beordras att stänga av fildelningssajter från nätet. Skivbranschens försök att tvinga internetleverantörerna till blockering av webbplatser går tvärtemot Sveriges politiska ambitioner och strider mot andan i det grundlagsfästa censurförbudet.

e-moderaterna

Snart startar jag nätverket e-moderaterna.

E-moderaterna är ett nätverk för moderata politiker, medlemmar och sympatisörer som vill förnya Sveriges internetpolitik.

Utgångspunkten är att ett fritt och öppet internet gynnar både demokratin och den ekonomiska utvecklingen. Människor ska ha ett lika starkt skydd för integritet och yttrandefrihet på nätet som i den fysiska världen, och det ska vara enkelt för nätinnovatörer att etablera sig. Därför måste staten vara återhållsam med att lagreglera nätet, och den alltför byråkratiska upphovsrättslagstiftningen måste reformeras.

Projektet har inte kommit i gång på riktigt, men redan nu går det bra att anmäla sig till nätverket genom gruppen på Facebook eller genom att skicka ett mail till karl.sigfrid@riksdagen.se .

Torstensson vill värna det öppna nätet

Åsa Torstensson skriver i Computer Sweden att internets öppna arkitektur ligger bakom dess snabba utveckling. Det har hon rätt i. Öppenheten och det faktum att politiker sent insåg internets betydelse har gett oss ett relativt oreglerat nät med stort utrymme för innovation.

Nu ger Torstensson och kollegorna i regeringen Post- och Telestyrelsen i uppdrag att utreda hur ett öppet nät kan garanteras även i framtiden. Vi behöver principer som förhindrar både att internetleverantörerna styr sina kunder till vissa tjänster och att politiker reglerar fram ett filtrerat internet.

I sin artikel hyllar Torstensson sociala medier, det vill säga de tjänster som bygger på användargenererat material. En förutsättning för att den typer av tjänster ska överleva är att tjänsteleverantören saknar juridiskt ansvar för vad enskilda användare laddar upp. Hoppas att även Torstensson drar den slutsatsen.

Vad ska poliserna göra?

Fler poliser ska anlitas för att utreda upphovsrättsbrott.

Låt oss se till att de i så fall koncentrerar sig på kommersiella upphovsrättsintrång och inte på enskilda fildelare.

För att försäkra oss om att satsningen inte leder till mer omfattande husrannsakan i internetanvändares privata hem kan vi göra två saker.

Vi kan skärpa villkoren för husrannsakan så att misstänkt icke-kommersiell fildelning blir ogiltigt som skäl för polisen att bryta sig in i ett privat hem.

Vi kan sänka straffvärdet för icke-kommersiell fildelning så att inga andra straff än böter kommer ifråga. Då försvinner polisens möjligheter att göra husrannsakan eftersom detta endast är tillåtet om det misstänkta brottet ger ett förväntat straff som är högre än böter.