Fildelning i Fokus

Den amerikanske andra världskrigsgeneralen George S Patton lär ha sagt att han hellre har en tysk division framför sig än en fransk bakom sig. Precis så kände jag när jag läste chefredaktör Martin Ådahls ledare i senaste numret av Fokus. Jag har hellre en hel stab med upphovsrättsjurister mot mig i fildelningsdebatten är Ådahl vid min sida.

Ådahl ondgör sig över skivindustrin eftersom bolagen, i hans tycke tar ut hutlösa överpriser. Genom sina höga marginaler stjäl de från både konsumenter och artister, och därför är det inte mer än rätt att konsumenterna stjäl från skivbolagen i väntan på lägre priser, resonerar Ådahl. Därmed köper han okritiskt skivbranschens slogan om att kopiering och stöld är samma företeelse. Vad äganderätt är och vad som skiljer konventionellt ägande från upphovsrätt reflekterar han inte ens över. Men eftersom han inte tycks tro på ägande i någon form spelar det i hans värld inte så stor roll.

Ådahl fortsätter med att påstå att det är krångligt att vara pirat. Varifrån han har fått det är oklart, för det är inte krångligare än att 75 procent av alla tonåringar klarar av att ladda hem musik från nätet. Slutligen kommer Ådahl till sin poäng: Piratrörelsen är i själva verket en global revolutionär konsumentrörelse och bör bete sig som en sådan.

Ådahl och hans kompisar skulle säkert gärna se en ungdomsgeneration som iklädda Che Guevara-tröjor och fotriktiga sandaler sitter i studiecirklar och skriver brev till politiker med krav på prisregleringar. Men så kommer det inte att bli. Den stora majoriteten människor som laddar hem film och musik på nätet är inte en del av någon ideologisk rörelse. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har i en studie visat att de som vill tillåta fildelning är jämnt fördelade över den politiska höger-vänsterskalan, med en svag övervikt bland dem som anser sig stå till höger om mitten.

Den som laddar hem saker från nätet gör inte någon politisk markering, och det är inte heller frågan om civil olydnad. De som har gripits och straffats för brott mot upphovsrätten har inte haft som avsikt att väcka uppmärksamhet för sin sak. De har varit helt vanliga film- och musikkonsumenter som haft oturen att åka fast.

Fildela gör människor för att den tekniska utvecklingen tillåter dem att snabbt, enkelt och kostnadsfritt kopiera låtar och filmer som de vill ha. De har upptäckt den nya tekniken och konstaterat att den ger dem ett mervärde. Alltså utnyttjar de den. För musik- och filmskapare innebär den tekniska utvecklingen förändrade marknadsvillkor. Skivbolag kan inte försörja sig på att framställa och distribuera skivor i en värld där konsumenterna själva klarar av att göra detta. Alltså måste skivbolagen hitta nya affärsmodeller eller försvinna. Att sänka priset på cd-skivor är inte svaret, och inte heller billiga iTunes-liknande tjänster kan på allvar konkurrera med gratismusiken. Den som ropar efter sådana lösningar har inte förstått hur grundläggande den förändring är som marknaden nu genomgår till följd av P2P-nätverken.

Konsumenter vill ha sin musik och sina filmer omedelbart och gratis. Så ser dagens mediemarknad ut, och de aktörer som vill tjäna pengar på immateriella verk måste anpassa sig till det. Konkurrensen med P2P-nätverken får företagen klara genom att ha bättre och mer användarvänliga gränssnitt. Och vetskapen om att upphovsmännen tjänar på att du använder de kommersiella tjänsterna kommer att attrahera användare.

Pengarna kommer inte längre från slutkonsumenten utan från sponsorer. Genom att distributionen blir näst intill gratis kan upphovsmännen tjäna minst lika mycket pengar som tidigare, även om de totala intäkterna minskar. Medieentreprenören Mark Pesce för ett intressant resonemang just kring de nya ekonomiska förutsättningarna i ett föredrag som han håller inför australiensiska TV-producenter. Jag kan bara instämma när han säger att tv-producenter som inte kan slå mynt av att miljontals människor laddar hem och tittar på deras serier har hamnat på fel jobb.

När Fokus chefredaktör tar sin utgångspunkt i att musikbranschen ska fungera enligt samma affärsmodell som tidigare, fast med onlinedistribution och lägre marginaler, underskattar han i likhet med många andra marknadens förmåga att hitta nya lösningar.

Han avslutar sin ledare med att påpeka att han själv inte laddar hem musik eftersom han inte förstår tekniken. Jag kan inte säga att det gjorde mig särskilt förvånad.

I Fokus huvudartikel om fildelningsfenomenet visar Lars Gustafsson på IFPI, lobbyorganisation för musikbranschen, att inte heller han förstår sig på marknadsekonomins villkor. Anledningen till att skivbranschen har förlorat hälften av sina intäkter sedan år 2000 förklarar han inte med nya marknadsförutsättningar utan med att ”de har misslyckats med att förklara varför det är så viktigt att betala för musik”. Jag kan avslöja för Lars Gustafsson att det inte spelar någon som helst roll hur pedagogiska han och hans kollegor är. Så länge det bästa alternativet på marknaden är att ladda hem musik via P2P-nätverk kommer andelen som gör det att öka.

Christian Engström från Piratpartiet jämför i samma artikel dagens teknikskifte med introduktionen av eldrivna kylskåp och hur det drog undan mattan för dem som körde ut is till de gamla isskåpen. Hade IFPI, om de representerat dåtidens isleverantörer, förklarat branschens borttynande med att de misslyckats med att förklara varför det är så viktigt att köpa is?

7 thoughts on “Fildelning i Fokus

  1. Tack för en bra beskrivning av det jag själv länge tänkt.

    Den dag då mediaindustrin inser att de jobbar på en marknad där deras uppdrag är att leverera det som kunderna vill ha till ett pris de är villiga att betala och inte som nu försöka tvinga folk att köpa det de inte vill ha.

  2. Lysande.

    Du gör samma reflektioner som både Rasmus och jag gjort – att även om innehållet i artikeln inne i Fokus var ganska välbalanserad och matnyttig, så saknade ledaren all substans. Jag skrev i vårt forum;

    “Artikeln var bra. Ledaren (den kortare) visade tydligt att ledarskribenten inte förstått frågan – vi slåss inte alls för rimliga priser på skivor. Vi slåss för att gamla betonghäckar inte ska få hindra en strukturell omvandling av hela samhället medelst drakoniska lagar som underminerar demokratins grundkoncept.

    Att skivor kommer att försvinna så gott som helt är redan skrivet på väggen. Det är meningslöst att diskutera prisnivå på dem.”

  3. “Konsumenter vill ha sin musik och sina filmer omedelbart och gratis.”

    Nja, det där med gratis vet jag inte riktigt om det är ett måste. Skulle kanske använda ordet fritt istället för gratis. Tänk “free as in free speech not as in free beer”.

    När information går att kopiera på effektivt sätt till en näst intill obefintlig kostnad är folk inte lika intresserade att betala för “en vara”, själva informationen, som ju inte är en vara. Däremot tror jag att folk är beredda att betala för att få sitt informationsbehov tillgodosett, vilket är en tjänst. Det är skillnad.

  4. Pingback: pligg.com

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s