Allmänpolitisk debatt i riksdagen

Den här veckan har vi haft allmänpolitisk debatt i riksdagen. Det betyder av vem som helst får tala om vad som helst i sex minuter. Det som debatterades var allt mellan Nato-medlemskap till priset på glutenfri pasta. Jag valde att lyfta fildelningsfrågan som ingen i övrigt nämnde under de tre dagar som debatten pågick. Så här sa jag:

Jag skulle vilja lyfta ett ämne som berör alla oss som tillbringar en stor del av vår tid på Internet. Det berör även en hel ungdomsgeneration och åtmistine en av tre svenskar, i alla åldersgrupper. Så många är det nämligen som laddar hem film och musik genom fildelningsnätverk på Internet.

Anledningen till att jag känner mig tvungen att ta upp just den här frågan är att de flesta beslutsfattare har dålig förståelse, och dessutom saknar viljan att ta till sig den debatt som förs flitigt framför allt i bloggvärlden.

De flesta borde kunna skriva under på att dagens upphovsrätt har blivit frånsprungen av den tekniska utvecklingen. Cd-skivor och dvd-filmer som säljs i butiker eller skickas med posten är på väg att fasas ut och i deras ställe kommer moderna fildelningstekniker. Det innebär att branscher som har byggts upp kring gamla distributionskanaler kommer att försvinna, vilket är en utveckling som politiken varken kan eller bör förhindra.

Jag skulle vilja gå tillbaka lite i tiden, för även om fildelningen är ett relativt nytt fenomen så har uppfattningen om att människor fritt ska få sprida information länge varit dominerande i Sverige. Inskränkningar av den rätten, vare sig de utgörs av censur eller av upphovsrättsliga regler, har egentligen aldrig haft någon förankring bland medborgarna.

I dag kopieras filer över Internet. För ett par årtionden sedan år sedan var det kassettband som kopierades i stor omfattning, och även om det var kontroversiellt bland upphovsrättsjurister så var det fullt förenligt med det allmänna rättsmedvetandet.

På den här tiden gick upphovsrättsindustrin så långt att de ville förbjuda apparater som gav ägaren möjlighet att göra egna inspelningar. Det som är självklart i dag, att vi till exempel ska kunna spela in ett tv-program för att titta på det vid ett annat tillfälle, det var långt ifrån självklart när videobandspelaren kom i slutet av 1970-talet. Då hävdade tv-bolagens upphovsrättsjurister att det var stöld att titta på ett tv-program vid en annan tidpunkt än den då programmet sändes. Rätten att se ett program när det passade dem själva, den hade ju tv-tittarna inte betalat för. Och att tittarna nu kunde spola förbi reklampauserna, det beskrevs som en dödsstöt för hela tv-industrin.

Som vi nu vet uteblev katastrofen för tv-industrin, och tekniken blev en självklar del i människors vardag. Så blev det med videobanden, Så blev det med de inspelningsbara dvd-skivorna, och så kommer också att bli med den kopiering som sker på Internet.

Om det är något vi bör lära oss av historien är att den tekniska utvecklingen har sin gång, och att den varken kan eller bör styras politiskt. En annan lärdom är att politikers försök att frånta människor möjligheten att använda ny teknik är dömda att misslyckas. Det kan vi se exempel på nu. De senaste åren har det gjorts försök att stoppa den fria informationsspridningen genom polisinsatser och genom lagstiftning mot att ladda hem upphovsrättsskyddat material.

Statistiken visar att de här insatserna varken avskräcker eller förändrar människors rättsuppfattning. De som anser att information ska få spridas fritt, och att upphovsrätten bör begränsas till att enbart gälla kommersiellt bruk, är dubbelt så många som dem som har den motsatta uppfattningen.

För dem som förstår den tekniska utvecklingen är det uppenbart att det inte går att upprätthålla dagens upphovsrätt utan att staten trampar på människors integritet. Därför vill jag uppmana mina kollegor här i riksdagen att en gång för alla ge upp jakten på fildelare, och istället ta tag i arbetet med att utforma en ny, begränsad upphovsrätt som är förenlig med dagens teknik.

Är det så att de berörda branscherna vill tjäna pengar så är det faktiskt upp till dem själva att hitta affärsmodeller som är förenliga med den tekniska utvecklingen. Vi kan se tydligt att den omställningen redan har börjat, och det vore mycket olyckligt om den avtog på grund av politikers som med hårdare lagar försöker återuppliva affärsmodeller som hör till gårdagen.

2 thoughts on “Allmänpolitisk debatt i riksdagen

  1. Pingback: Dö, dinosaurier, dö! « Christian Engström (pp)

  2. Pingback: Dags att dö, dinosaurier « Christian Engström (pp)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s