Öppen källkod hos svenska myndigheter

Fri programvara med öppen källkod blir en allt viktigare del av ekonomin. Affärsmodeller som inte bygger på exemplarsförsäljning, och därmed på möjligheten att kontrollera distributionen, blir särskilt intressanta när det står klart att en alltför långtgående kontroll av distributionen är oförenlig med medborgarnas rätt till integritet.

Staten bör vara försiktig med att använda sig av proprietär mjukvara som låser in oss i slutna format och hämmar konkurrensen. Med anledning av detta har jag ställt följande fråga till IT-minister Åsa Torstensson:

Den nederländska regeringen har påbörjat ett arbete med att sänka sina mjukvarukostnader genom att använda öppen källkod och öppna standarder. Genom att kunna välja mellan fler leverantörer vid inköp av programvara och service ökar konkurrensen och priserna kan pressas. Enligt en nyhetsartikel från Techworld Open Source förväntas den nederländska regeringen spara 45 miljoner kronor enbart genom att låta hanteringen av ett fastighetsregister ske med programvara med öppen källkod.

Myndigheter och andra statliga organisationer använder sig av en mängd olika programvaror för att kunna utföra sina uppgifter, lagra resultatet samt kommunicera med medborgarna. I de fall där proprietär programvara används är risken att man låser fast sig i format som blir dyra att ersätta i framtiden, samt indirekt kräver att medborgarna köper dyr programvara för att kunna ta del av informationen. Exempel på detta är när proprietära dokumentformat används eller då webbapplikationer kräver Internet Explorer vilket utelåser alla som använder andra webbläsare, eller operativsystem där Internet Explorer inte är tillgängligt. Risken är att stat och myndigheter snedvrider programvarumarknaden och ensidigt gynnar enskilda företag ifall proprietär programvara används i stor utsträckning.

Med anledning av ovanstående är min fråga vilka initiativ statsrådet avser att ta för att undersöka vilka förbättringar och kostnadsbesparingar öppen källkod och öppna standarder kan innebära för myndigheter och enskilda.

8 thoughts on “Öppen källkod hos svenska myndigheter

  1. Den stora skillnaden är dessutom att man gynnar lokala små- och medelstora företag snarare än stora amerikanska bolag. Support och vidareutveckling av öppen programvara möjliggör ju för flera att leverera tjänster runt den varvid konkurrensen ökar.

    I regeringens handlingsplan för eFörvaltning (s 12) citerar man SOU 2004:47 som konstaterade “behovet av samordning för att stegvis frigöra förvaltningen från enskilda plattformar och lösningar”. Dock redovisas inga aktiviteter för denna punkt.

    Ett gott exempel är annars Rikspolisstyrelsen som sedan en tid konsekvent verkar ha arbetat med att bruka öppen programvara i sin egen systemutveckling. Kostnadsbeparingen för den enskilda myndigheten kan i det fallet räknas i tiotals miljoner kronor eller mer.

  2. Bra initiativ!

    En viktig förutsättning för öppen programvara och konkurrens är att vi inte går med på monopol på “öppna standarder” för protokoll eller filformat. Monopol skapas idag tyvärr brett genom abstrakta patent på informationbehandling och i förlängningen på kommunikation och affärsmetoder. Tråktigt nog så föreslog nyligen standardutredningen (näring) en sådan omdefinition av öppna standarder att den även omfattar slutna standarder, något som FFII reagerade på: http://www.ffii.se/pr/2007-10-09-closed-standards.html

    mvh
    jonas

  3. PPM är ett mycket gott exempel på användandet av öppen fri programvara innom myndigheter kan sänka kostnade. När PPM bytte till fri programvara säkntes IT kostnaderna med mellan 50 och 70 %

  4. Intressant med en politiker som bloggar om dessa ämnen. Det är sällan man hör något om hur politiker tänker i sådana här frågor och då är det ganska lätt att dra slutsatser om hur dåligt insatta de egentligen är när deras åsikter kanske inte stämmer överens med ens egna.
    Fortsätt blogga, denna åker in i min nyhetsfeed.

  5. Något jag tror är viktigt är att rasera de invanda kognitiven om att programmerare inte skulle kunna tjäna sitt uppehälle med fri mjukvara som grund. IBM, Sun, Novell mfl. satsar ju inte på fri mjukvara för att de fått för sig att de inte gillar kapitalism eller råkat läsa GNU-manifestet.. Joel on Software – Strategy letter V förklarar det där bra.

    Själv har jag en annan vinkling på det, som också brukar få kronan att trilla ned hos de som inte riktigt greppar det där med fritt:

    Ett hypotetiskt exempel: Företag A vill sänka sina kostnader för mjukvara och börjar använda det fria programmet Z, konkurrenten B får nys om det och vill göra samma sak, men de har lite högre krav och behöver göra några mindre förbättringar i programmet. De räknar på det och kommer fram till att det trots allt blir lönsamt att hyra in en specialist för att göra förändringarna, specialisten får alltså betalt för att utveckla fri mjukvara. Specialisten gör sedan ändringarna offentliga i enlighet med GPL-licensen eftersom de även är distributör . Företag A ser att det nu finns en uppdaterad version som är bättre än den version de har, de uppdaterar givetvis men upptäcker en liten bugg introducerad av specialisten som B aldrig märkt av, en av de anställda på företag A ser felet direkt och rapporterar buggen med vidhängd fix (en till avlönad kodare). Konkurrenten blir givetvis glad åt buggfixen och uppdaterar.

    Summa summarum:

    A är nöjd och tjänar på mindre utgifter.

    B är nöjd och tjänar på mindre utgifter.

    Specialisten fick betalt och är nöjd.

    Den anställde hos A fick givetvis sin lön och är också nöjd.

    De som driver programprojektet är givetvis också glada för att ha fått hjälp med förbättringar och buggfixande av specialisten och den anställde hos företag A.

    Dessutom, resten av världen har nu fått en förbättrad version av programmet att ladda hem om de har behov av det, den enda som inte är glad är det företag som inte fick kränga en uppdatering till sitt icke fria program. Börjar man sedan se det i lite större sammanhang, i stil med hela länders offentliga förvaltning, administration, försvar, skolväsende m.m. så ser man snabbt snöbollseffekten.. Många avlönade programmerare blir det, även om var och en av dem bara bidrar med sin lilla del. It works like an ant colony, where the collective intelligence superseedes any single contributor.

    De avlönade programmerarna byter med andra ord bara arbetsgivare, från företag inriktade på att sälja licenser för kopior av program med hemlig källkod, till de stora användarna eller till konsultföretag som i regel ligger betydligt närmare användarna ur många aspekter, från geografi till aktuell verksamhets-insikt.

    The Cathedral and the Bazaar av Eric S. Raymond är också en läsvärd “klassiker” i dessa sammanhang. Han beskriver sina erfarenheter från sitt första fria programprojekt (fetchmail) utvecklat med Basaar-modellen, hans initiala syn var citat: “the Linux community seemed to resemble a great babbling bazaar of differing agendas and approaches out of which a coherent and stable system could seemingly emerge only by a succession of miracles”. Men allt eftersom så trillade kronan ned och han skrev “Bazaaren” från sina erfarenheter, detta dokument gjorde honom världsberömd, han är numer känd som ESR.

    Ja visstja, skolan. Du kanske skulle formulera en till skriftlig fråga i detta ämne till någon lämplig angående skolan. Baserat på något i stil med:

    Om inte elever blir bekanta med olika operativsystem, datortyper och program så lär de sig inte på vilka sätt de är olika. Elever får därmed inte det mångsidiga IT-kunnande som skolverket föreskriver. När de gått ut skolan har de inte ens så mycket kunskap, att de självständigt kan välja mellan marknadens olika alternativ.

  6. Bra frågeställning, även om jag tycker att demokratiaspekten är principiellt intressantare än kostnadsaspekten — att staten inte bör kräva av medborgarna att köpa verktyg från en viss privat leverantör, bara för att kunna ta del av allmänna handlingar.

    Öppna format ftw. Och dit räknas inte MS-OOXML. Även om de skulle få den ISO-certifierad genom ytterligare fultricks.

  7. Mycket bra initiativ! Som Rick skrev här ovan så handlar det ytterst om demokrativ, vilket alla i regering och riksdag borde vara mycket intresserade av, men av någon anledning har de allra flesta helt missat denna frågan. Kanske på grund av okunskap, kanske av andra orsaker. Jag önskar iaf dig lycka till och jag kommer följa detta med spänning! Jag kanske till och med röstar på M nästa val ;)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s