Mats Odell om öppen källkod

För ungefär en vecka sedan ställde jag en fråga till regeringen om hur staten kan använda öppen källkod och öppna standarder i medborgarnas tjänst. Detta är inte en enkel fråga om licenskostnader – totalkostnaden för en proprietär lösning är inte nödvändigtvis högre än totalkostnaden för en öppen lösning. Det är snarare en fråga om kontroll och beroende av enskilda leverantörer. Detta beroende kan medföra sämre flexibilitet. Användaren kan inte själv anpassa en proprietär produkt, och inte heller upphandla tjänsten på en öppen marknad. Möjligheterna att arkivera dokument i tillgängliga format kan dessutom försvåras utan öppna standarder, liksom möjligheterna att byta ut befintliga applikationer.

Kommun- och Finansmarknadsminister Mats Odell tycks hålla med om ovanstående. Här följer hans svar, som även finns att läsa på riksdagens hemsida:

Karl Sigfrid har frågat statsrådet Åsa Torstensson om vilka initiativ statsrådet avser ta för att undersöka vilka förbättringar och kostnads­besparingar öppen källkod och öppna standarder kan innebära för myndigheter och enskilda. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag tycker det är bra med öppen källkod i den offentliga förvaltningen. För statsapparatens eget behov kan det sänka kostnaden samtidigt som det ökar konkurrensen på marknaden. Gentemot medborgaren höjer det demokratin och kan i bästa fall öka tillgängligheten och servicenivån. Initiativ har också tagits för att belysa frågor bl.a. om användning av öppen källkod. Vi har bland våra myndigheter goda exempel på att det, under vissa förutsättningar, finns betydande ekonomiska fördelar med att använda öppen källkod. Jag kan lyfta fram Rikspolisstyrelsen som i en upphandling för ca ett år sedan bedömde att en öppen källkodlösning skulle innebära en minskad kostnad på cirka 200 mnkr över fem år.

IT-standardiseringsutredningen hade i sina direktiv att analysera möjlig­heterna till ökad användning av öppen källkod, och vilka rättsliga konse­kvenser det kunde ha. Utredningens resultat presenterades i betänkandet 2007:47 i juni 2007. Utredaren gör bedömningen att produkter med öppen källkod kan, och ska, klara sig av egen kraft på marknaden och inte särskilt gynnas. Utredaren lyfte fram möjligheten att tillse att myndigheter som utvecklar program under öppen källkod bidrar med dessa till ett programarkiv, och vidare att användningen i någon mån kan förenklas genom att skapa en vägledning för den offentliga användningen av öppna källkoder.

Den 17 januari i år tog regeringen beslut om en handlingsplan för den fortsatta utvecklingen av en svensk elektronisk förvaltning. Handlingsplanen är utarbetad av en särskild statssekreterargrupp med ansvar för samordning av arbetet med elektronisk förvaltning. Bl.a. de frågor som lyfts fram i IT-standardiseringsutredningen rörande förvaltningens användning av tillgängliga och öppna standarder samt minimerande av beroendet av enskilda plattformar och lösningar hanteras i det arbete som nu görs inom ramen för handlingsplanen. Jag kommer att noggrant följa detta arbete.

Så här skriver Niklas Andersson på Techworld

3 thoughts on “Mats Odell om öppen källkod

  1. Ibland förekommer det väl att myndigheter bygger upp egenutvecklade system helt från grunden? Jag tror att t.ex. Stockholms läns landsting har slängt bort några miljarder på ett gemensamt journal-system som ändå inte fungerar. Borde man inte ställa ett absolut krav på att sådana system ska vara licensierade under en öppen källkodslicens? Nackdelar: inga? Fördelar: licensieringen medför i sig ingen extra kostnad, andra landsting kan dra nytta av systemet, kanske t.om. andra länder, på sikt kan det skapa arbetstillfällen i Sverige, konkurrensutsatt support o.s.v.

  2. Lars:

    Det håller jag med om. System som utvecklas för skattemedel bör ha öppen källkod, gärna under BSD-licens eller liknande. Detta gör att företag får möjlighet att inkludera koden i sina proprietära produkter, men så har de genom t.ex. vinstskatt också varit med och betalat för utvecklingen.

    I USA är det inte helt ovanligt att myndigheter gör på detta sätt. Bland universiteten är det praktiskt taget standardförfarande.

    För övrigt: För svensk offentligt utvecklad programvara med öppen källkod finns webbplatsen Programverket:

    http://www.programverket.org/

  3. Till Lars
    Nja, det finns inget som säger att man inte kan göra komersiella program som är licencierade under GPL. Då får man dessutom tillbaka eventuella förbättringar.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s