Sida vid sida mot marknaden

Författaren Tomas Lappalainen föreslår på DN kultur att finansieringen av kultur ska kollektiviseras. Kulturen håller nämligen på att gå under.

Marknaden misslyckas alltså på grund av att kulturen blivit kollektivt tillgänglig[…]

Bilden av att fria informationsflöden förstör förutsättningarna för kultur förenar vänstern med upphovsrättsindustrins lobbyister, som resonerar likadant. Vänsterns lösning är att staten ska ta ett större ansvar genom skattefinansierad kultur. Upphovsrättsindustrins lösning är att staten ska ta ett större ansvar genom att kontrollera medborgarnas privata kommunikation.

Vänstern och upphovsrättsindustrin har alltså både problemformuleringen och kravet på statligt ingripande gemensamt. Men vad är problemet som måste lösas? Upplevelseindustrin växer. Dataspelsbranschens omsättning ökade förra året med 34 procent. Musikbranschen omsätter allt mer trots minskad skivförsäljning. Bokförsäljningen ökar. Och så vidare.

Tomas Lappalainens analys utgår från att några skivbutiker – en mellanhand i distributionsledet – har lagts ned, och anser att det är ett tecken på kris. Det är ungefär som att hävda att den minskade försäljningen av VHS-band är ett kristecken för filmindustrin.

Lappalainen fortsätter med att likna situationen med vad som inom ekonimin kallas allmänningens tragedi.

Tragedin består i att en kollektivt tillgänglig resurs (ett fiskrikt hav eller kultur på internet) konsumeras sönder eftersom tillträdet för var och en är fritt och ingen sörjer för återväxten (till exempel genom ett system med fiskekvoter eller genom att se till att kulturproducenter får betalt för sitt arbete).

Det borde ha stått: “Tragedin består i att en ändlig, kollektivt tillgänglig resurs konsumeras sönder.” Tillgången till ett immateriellt verk är inte på en fri marknad begränsad och kan inte sönderkonsumeras.

13 thoughts on “Sida vid sida mot marknaden

  1. Jag läste samma artikel tidigare idag och jag kan bara helt och hållet instämma i vad du säger. Man kan ju tycka att Roger Wallis och andra uppgifter som kommit ur TPB-rättegången borde ha upplyst gammelmedia om att kulturindustrin INTE står inför en kris och därför inte behöver räddas. Det känns ibland som att tala med en vägg.

  2. Så jävla rätt Karl! Detta var en av de bästa analyserna jag har läst om sk “bredbandsskatt” och den ej existerande krisen för kulturindustrin. Tyvärr så har flera av dina kollegor glömt bort den liberala grunden som vi står på och tror att mer överstatlighet förbättrar villkoren för arbetsmarknaden.

  3. Bra skrivet. Detta med krisen för kulturbranschen är verkligen en seglivad myt som verkar svår att ta död på. Starka intressen har allt att vinna på att myten tas för sanning.

  4. Ja just det. Musikindustrin måste dessutom vara helt död och inte existera mer, för det säljs inga stenkakor.

  5. Det verkar som om du missuppfattat diskussionen. De som pratar om kulturkris skiter fullständigt i hur det går för skivbutiker eller bokhandlare, det är inte alls det som är poängen. Poängen är att de individer som står för kulturen inte kan ta tid från jobb för att skapa musik eller skriva en bok, eftersom de inte får tillräckligt med ersättning för det de gör för att kunna leva på det. Endast riktigt stora artister som turnerar världen runt och får in pengar på konsertbiljetter klarar sig. Jag är själv musikskapare och känner hur dessa förutsättningar påverkar mig. Hur bra tror du själv musik blir om den måste slängas ihop på en kvarts rast från jobbet…?

  6. Jag undrar lite – vad anser Karl att man ska göra åt problemet som “Emil” skriver om? Alltså att kulturskapare inte kan leva på sitt skapande om musiken är gratis på TPB? Jag drar slutsatsen att Karl inte tycker att fildelning innebär ekonomiska problem för kulturskaparna, eftersom “upplevelseindustrin växer”. Eller?

  7. Vad som menas med att “leva på sitt arbete” är ju en definitionsfråga. Poängen är att om endast så “lite” som bara några procent av kulturkonsumenter ej betalar för sin konsumption så innebär detta att kulturskapare får jobba “övertid” utan betalning för att producera sin musik eller liknande. Dessutom visar ju statistiken att det är betydligt mer än bara någon procents förlust som skivförsäljningen råkat ut för. Detta anser jag vara oacceptabelt, och det får mindre etablerade artister/konstnärer/författare att noga överväga sin framtid och säkert i flera fall överge sina planer på att “skapa kultur”. Kulturskapare måste få den ersättning de förtjänar.

  8. Resonemanget om övertid förstår jag inte. Arbetsinsatsen för ett redan skapat verk påverkas varken av lagliga köp eller av olaglig kopiering.

    Tycker du att minskad skivförsäljning är oacceptabelt så får det vara din åsik. Jag betraktar det som en självklarhet att skivförsäljningen minskar och kommer att fortsätta minska till följd av att bättre distributionsformer uppstår.

  9. Självklart påverkas inte arbetsinsatsen för redan skapat verk enligt en sådan temporal syn. Men tjänar man inte tillräckligt med pengar på sitt första verk har man ju inte råd med ett andra. Plus att VETSKAPEN om att man inte kommer får tillräckligt betalt för ens första verk kan avskräcka en kulturskapare från att ens börja. Detta måste tas med i beräkningarna, och i och med det blir inte kulturskaparens arbete alls något “immatriellt verk” i realiteten.

    Dessutom missförstod du mig när det gäller skivförsäljningen. Jag har inte något emot att den minskar i sig, det tycker jag liksom du är en självklarhet, utan det är kulturskaparens ersättning, som i dagsläget utgörs i stort sett helt av skivförsäljningen (så fort man börjar tala om konsertbiljetter kräver ju detta ytterligare arbete av artisten) som bekymrar mig. Får inte artisten sin förtjänade inkomst genom skivförsäljning måste hon/han få den på annat sätt.

  10. @Emil vad anser du om Timbuktu’s och Jonas Almquist’s (http://www.aftonbladet.se/debatt/article3824576.ab) syn på det hela?

    Vad säger du om Wallis vittnesmål om att vi ser en rekordstor omfördelning av intäkter från mellanhänder till kreatörer, främst pga det ökade intresset för konserter (större del av kakan till musikerna). Detta intresse genereras till stor del av fildelning. Kommentar?

  11. Till att börja med tycker jag att Ipredlagen är lika idiotisk som de nämnda artisterna, och vill igen påpeka att jag inte har något emot fildelning i sig. Men jag vill citera den första meningen i aftonbladets artikel: “Nätspridningen ger gig som är det artisterna tjänar pengar på”. För Jonas Almquist är det något positivt, men för mig (och säkert flera andra) något negativt. Artister ska inte behöva lägga ner ännu mer arbete på att turnera för att få ihop till de pengar de förtjänat redan genom att tusentals (eller fler) konsumenter tagit del av ens musik.

    Med olaglig fildelning och utan något annat sätt för en artist att få in pengar på rent musikskapande är det omöjlighet att stanna hemma och fortsätta producera.

    Visst gynnas kanske de artister som skriver musik endast för att sedan kunna turnera resten av året, men jag är inte en av dem och är inte ensam om att vara det heller.

    Ska vi sedan diskutera andra multurskapar såsom konstnärer och författare får vi ännu tydligare problem. Hur ska de turnera världen runt och få konsertpengar…?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s