Öppen källkod bryter monopol

DN gör en välkommen djupdykning i internets historia och politiska implikationer.

Nu senast publicerade de två längre artiklar om öppen källkod och öppna standarder. Texterna går igenom Stallmans filosofi, fördelarna med en öppen utvecklingsmiljö och de politiska ambitionerna för öppen källkod och öppna standarder i Sverige.

Öppnen källkod och öppna standarder ska inte blandas samman, understryker journalisten. Själv tycker jag det är ganska naturligt att nämna de två företeelserna tillsammans eftersom de ekonomiska argumenten för öppna standarder och öppen källkod är likartade. Båda dessa typer av öppenhet ökar datoranvändarens frihet att göra förändringar och tillägg till en existerande produkt.

För en organisation som vill modifiera sina system är både tillgången till källkoden och tillgången till specifikationerna för använda standarder av betydelse. Sluten källkod och slutna standarder utgör – för att vända på det – liknande konkurrensbegränsningar när organisationen vill upphandla en tilläggstjänst.

Just de marknadsekonomiska fördelarna med öppenhet hade DN gärna kunnat skriva mer om. Eller om hur idéerna bakom den öppna källkoden nu har spridit sig till andra typer av information genom bland annat Creative Commons-licenser.

Men bara att DN tar upp temat är naturligtvis både kul och oväntat.

Advertisements

4 thoughts on “Öppen källkod bryter monopol

  1. Ja, det är välkommet, och faktiskt lite förvånande. Sverige har kommit långt, när så “nördiga” politiska frågor kan diskuteras i en av våra största dagstidningar. Det är inte så många år sedan Moderaterna svarade på min fråga (inskickad per brev, som en del i ett arbete i en universitetskurs) om vad de ansåg om hur regler för kommunala och statliga upphandlingar av programmvara borde vara utformade, speciellt vad gällde öppna standarder och fri programmvara, att detta “inte är en politisk fråga”…

    Sen en kommentar till detta med skillnaden/likheten mellan öppna standarder och fri programmvara: En öppen standard betyder att gränssnittet mellan två system/moduler är öppet dokumenterat så att den ena kan bytas utan att byta den andra. Detta betyder dock inte att man kan byta halva den ena modulen – definitionen av vad som är en modul, vad som kan bytas ut individuellt, är fortfarande något den ursprungliga leverantören bestämt. Fri programmvara innebär att dessa moduler gjorts oändligt små – varje programm-instruktion kan bytas utan att byta resten.

  2. Ja, DN har nu både haft en mycket bra ledare i dessa frågor (“Lämna oss i fred”, huvudledare häromdagen) och nu denna intressanta artikelserie. Vadan förändringen? …Sommarvikarier med (relativt) fria händer, alternativt som tar sig friheter?

  3. En intressant aspekt av den öppna mjukvarurörelsen är att mjukvaran i sig är närmast gratis att producera och distribuera (att designa mjukvara är fortfarande svårt och tidskrävande, men kvalitetssäkringen – testningen – går bra att distribuera ut om källkoden är öppen, medan den ofta blir en flaskhals med sluten källkod). Dessutom handlar mjukvaruutveckling i större och större utsträckning om att kombinera existerande byggblock, vilket också är lättare för de som bemästrar öppen källkod.

    Affärsmodeller kan inte baseras på att man tar betalt för sådant som andra kan göra gratis. Då har man två vägar att välja på (förutom att gå under): satsa på konkurrensbegränsande åtgärder (patent m.m.) eller hitta en ny modell, som t ex bygger på att tid – speciellt kvalificerad arbetskraft – fortfarande är en ändlig resurs.

    Paralleller kan dras med t ex musikbranschen, där distribution av musik numera kan göras mer eller mindre gratis, och även produktion av högkvalitativ musik är möjlig för den enskilde kompetente musikern. Likaså är distribution av information (t ex nyheter) inte längre en dyr historia.

    Bortsett från att produktion och distribution numera kan göras för en spottstyver, bidrar även Internet till att förse begåvade individer med en möjlighet till kunskapsutbyte som vida överträffar de gamla företagskulturerna. Detta är en minst lika fascinerande aspekt, som utgör ryggraden i det framväxande informations-/kunskapssamhället, och vi har nog bara sett början på detta fenomen än.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s