Så påverkas ACTA-förhandlingarna av Lissabonfördraget

Jag har precis haft ett informativt samtal med justitiedepartementet på temat ACTA och Lissabonfördraget.

I ACTA-förhandlingarna företräds EU-länderna av kommissionen i de delar där EU har kompetens och av EU:s ordförandeland i de delar där medlemsstaterna själva bestämmer.

Med Lissabonfördraget vidgas EU:s kompetens på det rättsliga området genom att kravet på enhällighet tas bort. Detta behöver dock inte påverka ACTA-förhandlingarna i någon större utsträckning. EU-kommissionens förhandlingsmandat är redan definierat – med de gamla fördragen som grund – och just nu finns det inga planer på att vidga mandatet även om Lissabonfördraget eventuellt tillåter det.

EU:s position samordnas löpande, formellt i 133-kommittén men i substans i en rådsarbetsgrupp under ministerrådet för rättsliga frågor.

En nyhet är att Europaparlamentet får en större roll, och de hemliga handlingar som nu går till regeringarna ska också gå till åtminstone vissa Europaparlamentariker i utskottet för internationell handel(INTA).

I INTA är Christofer Fjellner(M) ledamot och Carl Schlyter(MP) ersättare. Om de nu får tillgång till de hemliga ACTA-dokumenten kan jag inte säga säkert.

Enligt justitiedepartementets bedömning kommer regeringsformens artikel 10.2 att vara tillämplig när ACTA-avtalet är färdigförhandlat. Det betyder att riksdagen måste godkänna avtalet.

Regeringen får ej ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphäves eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta.

[…]

Regeringen får ej heller i annat fall än som avses i första stycket ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen är av större vikt.


Ur Regeringsformens artikel 10.2

Ambitionen är att ACTA-avtalet ska vara färdigförhandlat någon gång under nästa år, men det ser inte ut att bli färdigt under första halvåret 2010. Det betyder att det blir riksdagen under nästa mandatperiod som får ta ställning.

Läs mer hos Dagens Nyheter.

4 thoughts on “Så påverkas ACTA-förhandlingarna av Lissabonfördraget

  1. Det låter ju bra. Tills man funderar över den lilla detaljen att det inte kommer att gå att förändra avtalet, utan det kommer som ett färdigt förslag.

    Att inte medborgarna och för den delen de folkvalda kan påverka processen är oerhört allvarligt.

  2. Kanske det är praktiskt omöjligt att ändra avtalet på nationell nivå, men nog måste väl EU-parlamentet kunna säga stopp och belägg?? Den amerikanska kongressen gör ju såna saker, så varför inte vi?

  3. Jag är fullständigt övertygad om att man kommer att tillämpa Lissabonfördraget konstigt vore det väl annars. Så läs fördragets femte del avdelning II “Den gemensamma handelspolitiken”. artikel 207.
    Vidare läs avdelning V “Internationella avtal” artikel 216,217 och 218.
    Artikel 216 säger rent ut under punkten 2 “Internationella avtal som ingås av unionen ska vara bindande för unionens institutioner och medlemsstaterna”.

    Om inte handelsavtal vore bindande för medlemsländerna så skulle ju inte den inre marknaden fungera.

    I det här fallet kan man glömma regeringsformen, för regeringen tecknar inget avtal i det här fallet . Den möjligheten gav man upp när man skrev på Lissabonfördraget

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s