KLYS: 1960-talets upphovsrätt är optimal och ska aldrig förändras

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd(KLYS) går till hårt angrepp mot det moderata förslaget om att modernisera upphovsrätten.

På punkt efter punkt slår lobbyorganisationens förbundssekreterare Ulrica Källén fast att det inte finns några förändringsbehov, utan att upphovsrätten redan är så flexibel som den behöver vara. Kanske lite för flexibel. Om kulturarbetarna får för stor avtalsfrihet kommer de bara att ställa till det för sig själva genom att avtala bort rättigheter som de hade behållit om de varit fullt rationella.

Problemet som vi ser det ligger alltså inte i att det skulle vara ”svårt” för en upphovsman att avstå från sin upphovsrätt. Det är snarare så att det är svårt för upphovsmannen att förhindra alltför långtgående överlåtelser av upphovsrättigheter.

KLYS

I klassisk fackföreningsanda efterfrågar KLYS skyddslagstiftning som inskränker kulturskapares rätt att själva bestämma över sina verk, exempelvis genom att avsäga sig sin upphovsrätt.

Det är lustigt att se hur KLYS först sätter likhetstecken mellan upphovsrätten och den traditionella äganderätten för att sedan vilja förbjuda människor från att förhandla bort rättigheterna. Anser KLYS att en biltillverkare ska förhindras att sälja den fulla äganderätten till sina bilar, och att det ska finnas en lagstadgad rätt att återta en såld bil?

Det går att konstruera många exempel som visar hur absurda konsekvenserna skulle bli om vi försökte likställa upphovsrätt med ägandet av fysiska föremål. Men eftersom få seriösa ekonomer eller jurister hävdar att upphovsrätt är detsamma som äganderätt lämnar jag den diskussionen åt sidan.

Ytterligare KLYS-argument mot frivillig avsägelse av upphovsrätten har tidigare framförts från Piratpartiet. Rätten till avsägelse påstås vara onödig med hänvisning till Creative Commons-licenser och till det faktum att en upphovsman alltid kan tillåta användning utan betalning och utan att utnyttja sin ideella upphovsrätt. Nicklas Lundblad – jurist, tidigare Europeisk policychef på Google och nu vice vd på Handelskammaren – förklarar på sin blogg varför dessa möjligheter är otillräckliga.

Man skulle kunna sammanfatta det på följande sätt: Allt annat än en möjlighet att helt avsäga sig upphovsrätten innebär att potentiella nyttjare kan tvingas spåra rättighetshavaren och försäkra sig om att en viss typ av användning är tillåten. Den byråkratin försvinner om upphovsrättshavaren får möjlighet att en gång för alla deklarera att han eller hon avsäger sig såväl den ekonomiska som den ideella upphovsrätten.

I grunden handlar frågan om frihet och paternalism. Ska staten skydda kulturarbetare från att skriva avtal och bindande deklarationer som staten inte anser är i kulturarbetarens eget intresse?

I en ekonomi där upphovsrättsberoende inkomster spelar en allt mindre roll kan avsagd upphovsrätt mycket väl vara en del av en fungerande affärsmodell. Avsagd upphovsrätt underlättar fri spridning och vidareutveckling av ett verk – i större utsträckning än vad någon CC-licens kan göra.

På entreprenörssidan finns det ett omvänt samband mellan upphovsrättens omfattning och den fria konkurrensen. Enskilda nätentreprenörer som redan har genomgått en avtalsprocess kan gynnas av att konkurrenterna utsätts för byråkratiska hinder, men för konkurrensen i distributionsledet och för kunderna är upphovsrätten en begränsning.

Hur vill då KLYS hantera föräldralösa verk, det vill säga verk vars upphovsman är svår eller omöjlig att identifiera? Även på den punkten förordar de dagens modell.

Problemet med s k orphan works eller på svenska ”föräldralösa verk” kan enkelt lösas genom s k avtalslicenssystem, som vi har här i Norden. Avtalslicensmodellerna är erkända av EU och de förordas nu av EU-kommissionen, särskilt beträffande orphan works.

KLYS

Avtalslicenser är naturligtvis bättre än att helt sakna möjligheten att klarera föräldralösa verk, men de kan medföra onödigt höga kostnader. Särskilt om en enstaka monopolist som STIM får ensamrätten att klarera en viss kategori verk. Vad insamlingssällskapen efterfrågar är en ordning som tvingar användaren att betala för rätten att använda ett föräldralöst verk. Pengarna går till ett insamlingssällskap. Om upphovsmannen ger sig till känna betalas pengarna ut till denne. Om ingen upphovsman ger sig till känna behåller insamlingssällskapet pengarna. Det betyder att organisationer som STIM i praktiken tar över rättigheterna till skyddade verk vars upphovsman inte kan identifieras.

Rimligare är att föräldralösa verk kan användas fritt utan att det gynnar ett insamlingssällskap som på godtyckliga grunder tagit över rättigheterna. Samhällsekonomin och yttrandefriheten vinner på att kostnaden för att använda föräldralösa verk blir så låg som möjligt.

Det finns flera sätt att förhindra insamlingssällskapen från att göra oförtjänta vinster på försvunna musikers arbete. Ett sätt vore att skapa ett regelverk som förbjuder insamlingssällskapen att göra vinst på klareringen av föräldralösa verk. Den avgift de tar från nyttjaren får enbart vara så hög att den täcker kostnaden för administration och för att kompensera försvunna rättighetsinnehavare som ger sig till känna.

En mindre planekonomisk lösning vore att införa konkurrens på marknaden för klarering av föräldralösa verk. Vem som helst som kan garantera betalning till upphittade rättighetsinnehavare får rätten att licensiera ut föräldralösa verk. Med tillräckligt många aktörer som konkurrerar på marknaden sjunker vinstmarginalerna och därmed kostnaderna för den som vill nyttja ett föräldralöst verk.

En tredje variant – som kan kombineras med modellerna ovan – är att införa ett parallellt spår för den som vill klarera rättigheterna till ett föräldralöst verk. Istället för att betala en avtalslicens till ett insamlingssällskap kan det – i linje med det moderata förslaget – vara möjligt att genomföra en standardiserad sökprocess för att hitta upphovsmannen. Misslyckas sökandet trots att en rimlig ansträngning har gjorts kan verket användas fritt och nyttjaren har juridisk immunitet. En upphovsman som i ett senare skede ger sig tillkänna kan enbart kräva ersättning om det visar sig att sökprocessen varit otillräcklig.

Ett parallellt spår till avtalslicenserna gör det möjligt för nyttjaren att själv avgöra vad som är billigast. Att sluta ett licensavtal eller att genomföra en sökning som uppfyller lagens kriterier. Orimliga kostnader för avtalslicenser kan genom denna konkurrens omöjliggöras.

På den tredje punkten kan jag ge KLYS rätt. Moderaterna bör mer aktivt medverka i de diskussioner om rättighetsklarering som förs på EU-nivå, och då driva ursprungslandsprincipen.

KLYS avslutar med att kalla det moderata utspelet populistiskt. Om vi med populism menar marknadsföring av enkla, populära lösningar på svåra problem så skulle jag säga att det är tvärtom. Populisterna är de som lovar upphovsrättsinnehavare oförändrat eller stärkt upphovsrättsskydd, trots att dessa löften inte kan hållas med mindre än att den tekniska utvecklingen motas tillbaka. Konkreta reformförslag för en upphovsrätt som fungerar i den digitala miljön är motsatsen till populism.

Advertisements

16 thoughts on “KLYS: 1960-talets upphovsrätt är optimal och ska aldrig förändras

  1. Om det är något vi inte behöver så är det ytterligare ett antal sidor med tillägg till de två IP-lagarna (UhR och Patent), som redan nu är på sisådär 50-60 sidor.

    Och självklart har KLYS rätt vad gäller populismen. Det fattar väl varenda internetanvändare, att det enbart är renodlad populism, försök att vinna billiga poänger, som ligger bakom de två moderaternas ynkligt pyrande brandfackla, när de nu låtsas göra avbön under galgen?

    Om någon M-märkt riksdagsledamot hade vågat lägga en motion som denna, så hade vi kanske eventuellt kunnat återfå lite av förtroendet för er moderater. I dare you… :)

  2. Detta entreprenörfientliga blogginlägges synes mig vara ett populistiskt utspel från moderaternas sida som avviker från grundpelaren i er politik om upphovsrätten som äganderätt. Dessutom tyder det på stor okunskap om upphovsrättens funktion och riksdagsledamotens roll. Jag planerar därför att träffa dig snarast, Karl Sigfrid, för att reda ut begreppen!

    Nej, skämt åsido – bra inlägg. :-)
    Jag tycker att ni moderater fått oförskyllt mycket kritik för upphovsrättsutspelet. De som kritiserar det bör tänka över vilka signaler som det sänder när politiker som föreslår små steg i rätt riktning inom ramen för internationella avtal kritiseras. Istället måste de initiativ som tas naturligtvis uppmuntras. Det bästa behöver inte vara det godas fiende.

    Men varför framstår det som att det är så litet samarbete över allianspartigränserna? Centern verkar ju vara de mest liberala, och både moderaterna och folkpartiet strävar nu efter att hitta en ny politik för upphovsrätten. Skulle det inte vara möjligt för liberaler/pragmatiker inom de olika allianspartierna att samarbeta mer och skapa en kritisk massa för förändring?

    För övrigt fick titeln på ditt inlägg mig att tänka på en vetenskaplig artikel (pdf) som publicerades tidigare i år som försöker bestämma den optimala längden på upphovsrätten (se gärna diagrammet på sida 22). Och KLYS avslutning på sitt angrepp mot ert utspel fick mig att tänka på Eric Ericsons lilla humoristiska bok “Brev till samhället”. Den som har läst den tror jag förstår vad jag menar.

  3. Klart vi behöver en ordentlig utredning av hela rasket. Det räcker inte med vår (m) steg i rätt riktning.

    Karl, vad finns det för chans att regeringen tillsätter är ordentlig utredning?

  4. @Gail

    Den största svårigheten är internationella konventioner. De förhindrar oss från att göra en grundläggande översyn av upphovsrätten. Men inget hindrar att regeringen under nästa mandatperiod utreder hur vi inom ramen för dessa avtal kan begränsa upphovsrättens skadeverkningar.

  5. @Karl Sigfrid

    Å andra sidan föreligger det en uppenbar risk att internationella konventioner aldrig förändras i rätt riktning om länders parlamentariker inte vågar anta en hållning som går på tvärs med konventionerna. Även om inte alla politiska idéer går att genomföra på kort sikt är det viktigt att ha en klar och tydlig ambition. Jag tycker tex. att Sverige borde vara en stark förespråkare av förkortad upphovsrätt. Om det så bara vore en förkortning till liv + 10 år (vilket väl ingen skulle kunna protestera mot) vore det välkommet.

  6. Pingback: Bra av Karl Sigfrid om föräldralösa verk « Christian Engström, Pirate MEP

  7. Pingback: Thomas Tvivlaren - Med tvivlet som insats

  8. Patent (av latin: li’tterae pate’ntes, öppna brev) är en tidsbegränsad och lagbunden rätt att inneha ensamrätten till att dra kommersiell nytta av en viss uppfinning. Något s k världspatent, som det ibland talas om, finns inte. Uppfinnaren har att söka patent — och erlägga fastställda avgifter — inom varje jurisdiktion, där han söker skydd. Numera har man dock möjlighet att centralt söka patent som om det beviljas går att få för hela EU-området. Man är dock fortfarande tvungen att betala för patenträttigheten i varje land där man vill ha skyddet.

    Vad är det som talar emot att immaterialrätter för text, bild, musik osv – skulle kunna innehas på åt hållet samma sätt :?: = när innehavarens intäkter underskrider avgifterna – så betalar vederbörande ej längre in sina avgifter (i de flesta fallen, troligast… :idea: ) = “patentet” faller och blir då helt automatiskt “allmän egendom” – undrar Josef B. :wink:

  9. Jag förstår inte ärligt vad problemet med CC är…om jag hittar en text och upphovsrätten finns kvar i någon form så har jag nada möjlighet att använda den förrän jag gjort en sökning som visar att den är fri att använda. Att kopian jag fick med mig utlovar guld och gröna skogar bevisar ingenting. I praktiken finns det ingen reell skillnad mellan att undersöka om verket verkligen omfattas av CC eller om ägaren avsagt sig rättigheterna. Man kan dock givetvis alltid chansa om källan till filen är betrodd, men det är och förblir en chansning.

    Redan idag är möjligt att göra verket fritt under CC efter ett visst antal år…det är inte den möjligheten som saknas utan felet med upphovsrätten är att merparten av vår kultur vare sig finns till försäljning eller är fri att sprida. Vilken signal sänder man om man inför regeln att ägaren till verket aktivt måste avsäga sig rätten till verket för att något ska hända? I praktiken har man absolut inte främjat kulturutvecklingen utan man har smusslat in ett gigantiskt “bevara status K” till mediabolagen.

    Orphan works är problematiska och det är lovande att moderaterna äntligen börjar närma sig vad sunt förnuft säger men ideologin är fortfarande totalt haltande. Ska upphovsrätten ha legitimitet måste man vända på steken och se till att rättighetsägaren till ett verk måste bevaka sina rättigheter och med jämna tillfällen förnya sin copyright. Idealt skulle man införa kravet att endast verk som är ute till kommersiell försäljning till marknadsmässigt pris skyddas av upphovsrätt. Givetvis kan Sverige inte ensidigt införa sådant…men det går att verka poltiskt för en mer rimlig världsordning. Åtgärder som stoppar fildelning gör att vi på kuppen får ett 1984 samhälle. Nog måste det gå att finna stöd internationellt för en reformerad upphovsrätt när alternativet är så dåligt (bortsett för mediaförlagen som kan fortsätta tjäna pengar på att strypa marknaden tills den självdör)

  10. Ponera följande:

    ett företag anställer några smarta tjommar som konstruktörer el. dyl. De kommer på något så smart, så att företaget vill ta patent på iden. Vem skall de sätta som uppfinnare på patentet? (Oavsett så är företaget som kommer äga patentet, handlar bara om vem som listas ha kommit på iden).

    A) Chefen
    B) Konstruktören som kom på iden.

    Antar det här räcker som förklaring varför ideella rättigheter inte skall kunna förhandlas bort. Det blir ju en standardklausul i alla kontrakt i sådana fall.

    /Werner

  11. Pingback: Optimal skyddstid för upphovsrätten « Upphovsträtan

  12. Pingback: Lugn arbetsnatt « Emil Isberg

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s